”Alla andra är så otroligt lyckade, fokuserade, produktiva och verkar tro så mycket på själva.”

Känns tanken igen? Vi har en tendens att tro att vi är ensamma om att tvivla på vår egen förmåga, när det i själva verket är så att djupa dalar nästan alltid följer med de höga topparna. Särskilt för medvetna, kompetenta och framgångsrika personer.

Anthony Johnson, som bland annat är skapare av The 21 Convention, skriver tänkvärt och berörande om att tvivla på sig själv. Här är några utvalda delar (min egen amatöröversättning från engelska):

”Självtvivel är ett känsligt ämne. Jag misstänker att det beror på att de flesta människor inte gillar att blicka inåt och klart och tydligt konstatera ”Jag är osäker på mig själv, min framtid och mina beslut”, även när det är så.

På samma sätt tror jag att vi i allmänhet inte uppskattar nivån av självtvivel som de vi beundrar upplever eller har upplevt under sitt liv (om de är döda nu). Vi uppskattar det inte efter som vi rätt ofta bara ser toppen på isberget hos den individen – i deras arbete, deras texter, deras tal, deras handlingar osv…

Vi ser inte de långa nätter som den personer har tillbringat ensam, på gränsen till ett nervöst sammanbrott, gråtandes, huvudet snurrar och med känslan av att vara fullkomligt alienerad från världen, med någon som liknar en panikattack som aldrig tar slut.

Både före och efter enorm framgång, och ibland, fullständigt oberoende och oberoende av den – kanske utan någon som helst anledning.”

Anthony Johnson berättar vidare om sina egna dippar, men vill (liksom jag) inte komma med någon guide till hur man ska hantera dessa svackor. Alla måste hitta sina egna vägar för att handskas med stress, ångest och tvivel. Däremot bjuder han på sina iakttagelser och upplevelser av dessa djupa tvivel.

Som att hans tvivel kommer i cykler, där de korta dipparna inträffar rätt ganska regelbundet (ofta efter några dagar då han känt sig verkligen säker på sig själv, sina mål och handlingar). De större svackorna kommer mer sällan, och är starkare i intensitet. Han tror också (även här instämmer jag) att vi helt enkelt behöver gå igenom vissa upplevelser, att det kommer på köpet med vår förmåga att att vara en tänkande och kännande individ, som har makten över sitt eget liv.

Och att vi behöver bli mer medvetna om att fel och tvivel hör till att vara väldigt medvetna, viljestyrda och rationella varelser.

”If you’re making hard decisions, facing difficult problems, and choosing goals in life that challenge the best within you, it’s an emotion that should be expected, even if there is no clear reason for it’s severity, frequency, duration, etc.

It comes with the territory, and what I’ve chosen to make matter is that I never let self-doubt affect my long range decisions and thinking process.

I don’t act on doubt, the same way I don’t act on fear. And neither would any other man of reason, purpose, and self-esteem.”
/Anthony Dream Johnson

I Effektbreven berättar jag mer om mina egna tankar kring den berg-och-dalbana som det innebär att utvecklas. Där får du stöd att hitta ditt eget sätt att förhålla dig till dippar. Följ utskicken genom att fylla i din mejladress i rutan här uppe till höger.

Tagged with →  
Share →

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Set your Twitter account name in your settings to use the TwitterBar Section.

Switch to our mobile site