Veckans gästbloggare Katarina Sjögren blev inspirerad av texterna om Acceptans, och kritiken mot positivt tänkande (läs gärna också kommentarerna till det inlägget):

Jag har funderat en del på det här med acceptans.

Började nog för några år sedan när jag började läsa Livet sju andlinga lagar, av Deepak Chopra, där en av ”lagarna” handlade om att acceptera sin situation här och nu. Kom ihåg att jag upplevde det som oerhört provocerande, då jag befann mig i en situation som jag inte visste hur jag skulle komma ur. Skulle jag alltså bara acceptera det?

Men ju mer jag läste, desto mer klokt lät det. Att acceptera sin situation här och nu. Att just nu, idag, är saker och ting som de är, som de ska vara. Oavsett om jag gillar det eller inte.

Det hindrar inte att jag kan göra förändringar om jag inte gillar min situation, men det börjar med en acceptans. Att gilla läget, för att sedan kanske kunna gilla läget ännu mer…

Vilket leder mina tankar vidare till den senaste ”debatten” som varit på DN och de vindar som verkar blåsa mot det positiva tänkandet. Att man istället ska gilla läget och inte tro att ”det positiva tänkandet” är frälsningen…

För mig är det inget motsatsförhållande. För mig handlar det om att gilla läget här och nu, acceptera att jag för tillfället inte lever min dröm, att det är okej att ha en skitdag, att jag inte kom in på rätt utbildning, och så vidare. Men att inte stanna vid det. Att acceptera att det är så idag, men inte att det behöver vara så imorgon!

Det är där det positiva tänkande kommer in i bilden. Att intala sig själv att jag – i all min potential – har förmågan att skapa mig det liv jag vill leva, den tillvaron jag vill ha. Om inte jag kan göra det för mig, vem ska då fixa mitt liv?

Jag tänker att en annan aspekt av ”att gilla läget” är också att inse vad jag kan påverka och inte. Läste ett fantastiskt blogginlägg av Underbara Clara, som skrev om att omfamna sin tillvaro, inse vad man inte kan påverka och att lära sig tycka om det man inte förut gillat, som till exempel den mörka hösten och den långa vintern – helt enkelt för att göra tillvaron hanterbar:

Jag vill ha höstlunk helt enkelt. Jag är en vardagsknarkare som behöver min fix. Regn och oväder. Kolsvart mörker. Iskalla rasande vindar. Jag har inte alltid varit sådan. Jag har långsamt tillvant mig. För Sverige är så plågsamt annars. Tillslut måste man bestämma sig: ska jag bli vardagsknarkare och omfamna verkligheten  –  eller för alltid sakna sommaren och tvingas leva som absolutist?

Det kallar jag att gilla läget. Och att vara positiv.

/Katarina Sjögren, Umeå.

Tagged with →  
Share →

2 Responses to Gilla läget – ännu mer…

  1. […] Gilla läget ännu mer Dela med dig eller spara: […]

  2. Mikaellen skriver:

    That’s a shrewd answer to a tricky qutiseon

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Set your Twitter account name in your settings to use the TwitterBar Section.

Switch to our mobile site